40-årsjubileum

May 31st, 2007 by tuulikki

40-år jubileum

 

Vi här i Uppsala har levt i sus och dus en längre tid, eftersom vi har firat Carl von Linnés 300-årsjubileum (se mer av den i min finska blogg).  Det känns långt borta att i början av maj ha firat Teologiska Studentföreningens 40-årsjubileum i Åbo. Men några ord även från den väl organiserade och lyckade festen. Jag fick möta en massa gamla bekanta, vänner och studenter. Efter att ha träffat alla dessa begåvade, roliga, djupsinniga, artiga, trevliga och spirituella studenter återstår bara en fråga. Var kommer alla bokstavstroende, fanatiska, homofoba, kvinnofientliga, elaka personer ifrån, som nedlusat delar av Svenskfinland med? Det kanske förblir en gåta. Jubileet omfattade en hel vecka. Höjdpunkten var gudstjänsten i Åbo Domkyrka med efterföljande middag på Studentkåren. Jag hade det hedersamma uppdraget att vara middagstalare.

Att fylla 40 som Teologiska studentföreningen gör, är något väldigt speciellt. Man har nått en viss mognad, men har kvar den ungdomliga styrkan. Man är mitt i livet, har lämnat de värsta tokigheterna bakom sig, men har långt kvar till den visdom som man når senare, ungefär vid 60 års ålder. Jag hade ingen aning om att jag har haft en kvalifikation som jag helt har missat i alla mina meritförteckningar. Kanske hade livet blivit helt annorlunda om jag hade kommit ihåg den. Jag har tydligen varit sekreterare vid denna ärorika förening. Efter att ha hört om mitt sekreterarskap har jag funderat över gåtan; hur jag i all världen kunde jag skriva alla dessa protokoll när jag knappt kunde svenska eller i alla fall var mycket dålig på det?

Strax före resan till Åbo fick jag lösningen på det problemet också. Jag hade skrivit dom på finska! Så ont om sekreterare hade föreningen i slutet på 60-talet att även jag dög. Och nu hade jag avancerat till middagstalare!  Att ha fått vara student vid Teologen i Åbo Akademi och fått verka i dess studentförening är en förmån som har påverkat hela mitt liv positivt. De fyra korta åren (som egentligen var längre eftersom man sov så sällan), som det tog mig att bli teologie magister, har nog varit de mest innehållsrika i hela mitt liv. Jag fick lära mig mycket, inte bara svenska utan åren vid Åbo Akademi gav mig intresse för minoritetsfrågor, som jag i olika sammanhang har arbetat med sedan dess. Mångfald är en rikedom, som man inte riktigt har förstått att ta vara på i Finland.

Det som jag också fick upptäcka var teologin i sin allra djupaste mening. Jag var pietist och fundamentalist när jag kom, men efter fyra år hade jag funnit att den kristna tron håller att leva på, trots att Moses inte hade skrivit Moseböckerna och kyrkans historia är solkig av blod. Jag lärde mig att det handlar om att tolka och att söka de tolkningsnycklar, som finns i teologin. En blind tro är sällan svaret utan snarare ett moget reflekterade och kritiskt ifrågasättande

Tiden går och det sägs att den också är kort. 40 år inte är så mycket att yvas över. Vid sextio börjar den verkliga visdomens tid. När man närmar sig de sextio, känner man sig inte bara vis utan också ung. Det är bara studiekamraterna som verkar ha blivit så gamla. Visserligen skulle jag numera kunna bli organdonator när det gäller hud, eftersom det plötsligt blivit så mycket över lite varstans, men sinnet är fortfarande någorlunda intakt. Jag har hört att i Borgå stift finns det alltid överraskningar för pensionärer. Man kanske skulle kunna ställa sig till förfogande … som sekreterare igen, nu när man äntligen skulle kunna fixa protokollen på rätt språk!

.

Posted in Uncategorized | | 0 Comments

Jumala loi Linne järjesti

May 31st, 2007 by tuulikki

Jumala loi, Linné järjesti
 

Terveisiä Uppsalan juhlahumusta! Tänä vuonna tulee kuluneeksi 300 vuotta Carl von Linnén syntymästä. Hän on eräs tunnetuimmista ruotsalaista koko maailmassa. Hän oli syntyisin Smoolannista mutta toimi lääketieteen ja botaniikan professorina Uppsalassa. Hänen kuuluisin teoksensa on ”Systema Naturae” jossa hän luokittelee – ei ainoastaan kasveja – vaan koko luomakunnan. Juhlallisuuksia vietetään joka puolella maailmaa ja Uppsalassa ne huipentuivat 23. toukokuuta, hänen syntymäpäivänään.
Kaupungissa ei ole nähty tämänkaltaista kukkaloistoa miesmuistiin. Puistojen istutukset ovat parhaimmillaan ja rautatieaseman edessä kasvaa palmuja, banaaneja ja muita trooppisia kasveja, joita Linneus keräsi opetuslapsineen ympäri maailmaa. Syntymäpäivänä oli kaupungin läpi kulkeva kävelykatu peitetty ruohomatolla jolla koululaisten kukkaiskulkueet marssivat. Samana päivänä sain toivottaa Japanin keisariparin ja Ruotsin kuningashuoneen edustajat tervetulleiksi Tuomiokirkkoon, jossa juhlapäivä aloitettiin muistotilaisuudella ja seppeleen laskulla Linnén haudalle. Hänhän lepää kirkon lattian alla. Urkurimme Olle Johansson oli säveltänyt tätä tilaisuutta varten teoksen kuorolle, uruille ja trumpeteille. Tuomiokirkosta lähti kulkue Yliopiston juhlasaliin, jossa juhlat vain paranivat ja illalla juhlittiin päivällisellä Uppsalan linnassa. Japanin keisaripari oli miellyttävä tuttavuus, ystävällisiä, kiinnostuneita ja nöyriä ihmisiä. Yliopiston kevätpromootio viikon lopulla oli myös omistettu Linnélle. Kunniatohtoreitten joukossa oli muun muassa Kofi Annan, simpanssitutkija Jane Goodall ja  Sir David Attenborough, kuuluisa luontoa kuvaavista filmeistään. Teologisen tiedekunnan valintana oli kardinaali Walter Kasper, joka sai arvonsa ekumenian alalla tehdyistä ansioistaan. Teologeille i ollut tullut mieleen että kardinaali ehkä halusi katsoa tuomiokirkkoa myös sisältä päin, eikä tämä ollut mahtunut hänen ohjelmaansa. Hän sai tutustua kirkkoon vähällä vapaa-ajallaan.
Meillä Tuomiokirkossa satsattiin 1700-lukuun vielä viikonloppuna pitämällä 1700-luvun häät. Suuri osa kirkkokansasta oli sonnustautunut sen ajan mukaisiin asusteisiin ja helluntaipäivän jumalanpalvelus toimitettiin myös sen ajan hengessä.
Carl von Linnéstä on julkaistu tänä juhlavuonna monia kirjoja ja hänestä on pidetty monta esitelmää. Aika tasapuolisesti on häntä esitelty luonnontieteilijänä joka näki Luojan suuruuden luomakunnassa, unohtamatta sitä, että häntä myös voidaan pitää rotubiologian isänä. Hänen järjestelmänsä oli hyvin hierarkkinen ja hän piti eurooppalaista miestä luomakunnan kruununa. Ei hänen omia tyttäriäkään koulutettu. Hän oli kuten useimmat suurmiehet lujasti kiinni omassa ajassaan samalla kun hän pystyi visioimaan ja näkemään pitemmälle kuin muut aikalaisensa.

Posted in Uncategorized | | 0 Comments

Att googla på sig själv

May 2nd, 2007 by tuulikki

Jag har fått klagomål om att jag skriver alltför sällan på svenska. Det finns ”i pipeline” en rapport från Teologiska studentföreningens 40-årsjubileum vid Åbo Akademi, men först måste jag åka dit och fira, rapporten kommer senare.

När man inte har något att göra eller om man har något viktigt att göra men inte orkar just då, kan man alltid googla på sig själv. En inte alls ofarlig sysselsättning, man kan bli både ledsen och förbaskad. Häromåret hade jag ett jättejobb att ändra på uppgifterna om mig själv i ett uppslagsverk, som någon av mina fiender hade ifyllt i ett tydligt syfte att skada mig. En annan gång, när jag skulle hålla ett föredrag åt ett kvinnligt nätverk på Handelshögskolan i Stockholm, fick jag ett gott skratt. De ambitiösa studenterna hade gjort proffsiga affischer där jag var presenterad med stora ord, bl. a. karakteriserad som en ”teologisk nydanare”! Studenterna var inte så insatta i de kyrkliga stridsfrågorna och hade råkat kopiera en ironisk nidbild på mig på hemsidan hos en av våra svenskkyrkliga rättshaverister och tagit den på fullaste allvar. Jag såg dock till att affischen snabbt ändrades.

Häromdagen halkade jag in på en ”artikel” som handlade om min utnämning till domprost. Själva utnämningen var 1995 men meningsyttrandet var skrivet nyligen. Där odlade man myten att jag hade blivit utnämnd till domprost av jämställdhetsskäl och att domkapitlet hade flera kandidater vars meriter de ansåg vara mer värda. Allt detta hände ju under ”statskyrkotiden” då regeringen utnämnde både biskopar och domprostar, men varken då eller nu ger regeringen i Sverige några som helst motiveringar till sina utnämningsbeslut. Så påståendet bygger inte på fakta. Däremot är det helt riktigt att Uppsala domkapitel inte förordade mig utan i stället domprost Johan Unger från Växjö. Detta yttrande var ett skolexempel på hur man kan dra ner en kvinnas meriter och lyfta fram männens. Bland annat påstod man att mina manliga konkurrenter hade ”viktiga” kontakter med samhällslivet och jag hade ”intressanta” kontakter med kvinnorörelsen. Det fanns mycket annat också att anmärka på och yttrandet anmäldes också av en professor i Uppsala till Jämställdhetsombudsmannen. Regeringen nöjde sig dock inte med det skriftliga yttrandet utan jag och mina två manliga konkurrenter kallades till en intervju av dåvarande kultur(och kyrko)ministern. Nu efter tolv år kan man kanske säga att det är viktigt att ge även kvinnorna chansen att visa vad de går för. Den chansen ville inte det dåvarande domkapitlet ge mig. Jag tror att det nuvarande är mycket klokare på den punkten.

I mitt googlande upptäckte jag att jag också yttrat något som föråldrats med tiden. I samband med våra bibelmeditationer i domkyrkan hösten 1998 kring Elisabeth Ohlsson Wallins bilder ”Ecce Homo”, blev jag enligt mitt sätt att se väldigt orättvist behandlad av tidningen Dagen. I en intervju, som finns på nätet, tyckte jag att ingen skulle läsa tidningen Dagen. Tidningen har ändrats till det bättre och jag läser den numera regelbundet på nätet. Synd att det gamla ställningstagandet står kvar. Men så fungerar webbvärlden, ingen förlåtelse ingen nåd och ingen försoning.

Posted in Uncategorized | | 2 Comments