Tulkaa, kaikki on valmiina

November 20th, 2007 by tuulikki

Miltä tuntuisi toimia pappina kirkossa, jossa pitäisi estää ihmisiä tulemasta ehtoolliselle? Tätä olen miettinyt koko viikonlopun. Luin nimittäin kollegastani Tampereella, joka oli tehnyt näin – aivan Suomen kirkon lakien ja asetusten mukaan. Ruotsin kirkossa on ehtoollispöytä avoinna kaikille kastetuille, mikä käsitykseni mukaan onkin ainoa mahdollinen kristillinen käytäntö. Monet roomalaiskatolliset tulevat oikea käsi vasemmalla olkapäällä siunattaviksi, tämä on sovittu merkki. Toiset eivät välitä oman kirkkonsa ohjeista ja nauttivat ehtoollisen, minun sitä estämättä. Jumalan syli on avara ja Jeesuksen veri ja ruumis tarjotaan kaikille etsiville ja kaipaaville.

 

Seitsemänkymmentäluvun alussa toimiessani suomalaisten siirtolaisten pappina Trelleborgissa, kutsuin monikymmenpäistä kirkkoväkeä ehtoolliselle, kukaan ei tullut. Selitys oli siinä että Kumitehtaan värväri asui Rovaniemellä ja seurakuntalaiseni olivat pääosin Suomen Lapista. Olivat oppineet rippikoulussa että ehtoollinen oli tuomioksi jos sitä ei oikealla mielellä nauttinut. Varminta oli olla nauttimatta. Pakotin sitten omakätisesti erään johtokuntamme jäsenen, Karin, tulemaan ehtoolliselle. Kari oli töissä kumitehtaan mustalla puolella ja toimi pyhäkoulumme opettajana sunnuntaisin.

Muutama viikko sitten olin hautajaisissa Strängnäsin tuomiokirkossa. Pidetty suomalaispappi saatettiin haudan lepoon. Hän oli itse ehdottomasti halunnut että hautaus tapahtuisi messulla. Ehtoollinen kun oli hänelle niin rakas. Ehtoolliselle pakottamani Kari oli lukenut peruskoulun ja lukion ja teologian ja vihitty papiksi viisitoista vuotta  myöhemmin. Nyt saimme me kaikki surevat viettää ehtoollista yli rajojen.

 

Toimiessani piiripappina kävi eräs musliminainen jumalanpalveluksissamme rukoilemassa. Hänelle oli kirkko tullut pyhäksi paikaksi, jossa hän kohtasi Jumalan, vaikka yhteinen kieli puuttuikin. Kerran sitten hän kauhukseni polvistui muun seurakunnan kanssa ehtoollispöytään. Mitä ihmettä minun pitäisi tehdä? Nainen ei ollut kastettu eikä varmaan edes halunnut kastetta. Kuuli vain Jumalan kutsun. Miten ratkaisin tämän ongelman? Jeesuksen ruumis sinun edestäsi annettiin hänellekin. Sai ehkä ensimmäistä kertaa tuntea itsensä yhdenvertaiseksi maassa kauan asuneitten kanssa.

 

Ei ehtoolliselle saa ketään pakottaa eikä sitä saa muslimeille jakaa. On meidänkin kirkossamme muutamia sääntöjä joita pitää noudattaa.

Jumala on kuitenkin suurempi kuin säännöt ja ehtoollinen murtaa kaikki rajat; ajan ja paikan ja sääntöjen.

Posted in Uncategorized | | 3 Comments

Könsneutrala äktenskap

November 19th, 2007 by tuulikki

Det som vi just nu diskuterar inom Svenska kyrkan är regeringens förslag till en ny äktenskapslag, där man inför begreppet könsneutrala äktenskap. Utredningen föreslår ytterligare att Svenska kyrkan skall kunna behålla sin vigselrätt och att ingen präst skall mot sitt samvete behöva förrätta samkönade vigslar.
 

Med anledningen av detta har jag kommit fram till följande funderingar:
Under större delen av min tid som präst i Svenska kyrkan har vi i kyrkobokföringen gjort skillnad på barn och barn; nämligen barn födda inom äktenskap och de oäkta barnen, som föddes utanför äktenskapet. Denna skamstämpel kan många fortfarande nu levande personer berätta om. Såvitt jag kommer ihåg var initiativet att avskaffa begreppet oäkta barn inte heller kyrkans. Nu finns det krafter som åter vill göra skillnad mellan barn och barn. Nu handlar det om barn inom äktenskap och barn inom partnerskap. För så blir ju konsekvensen om vi har två olika samlevnadsformer för olika familjer, äktenskap för de heterosexuella och partnerskap för den homosexuella familjen. Att ett barn har två mammor eller två pappor ryms inte i den trånga skapelseteologin som vissa har. Ordet – och man talar just om ordet – äktenskap skall vara reserverad för det äkta paret, en man och en kvinna. De oäkta kan benämnas på ett annat sätt.
 

På samma sätt har ordet präst traditionellt reserverats för en man och vi kvinnor kallades i början föraktfullt för prästinnor. Min egen titel domprost går inte att översätta till alla språk eftersom ett ord för en kyrklig ledare har ett manligt genus. Men enligt mitt sätt att se, är det idéerna som skall styra orden, inte tvärtom.
Om nu staten inom en snar framtid inför ett könsneutralt äktenskapsbegrepp bör en luthersk kyrka som inte ens uppfattar äktenskapet som ett sakrament, med glädje bejaka nyordningen. Den minskar diskrimineringen av homosexuella, en grupp som tillsammans med de oäkta barnen kyrkan har mycket att be förlåtelse om. Över hälften av alla äktenskap sker inom Svenska kyrkan. Det vore att lägga en stor börda på Sveriges homosexuella om det var för deras skull man skall har två förrättningar när man vill gifta sig. 
Skapelseteologin eller skapelseordningen som har hävdats i debatten är ett teologiskt begrepp som borde slängas i samma papperskorg som de oäkta barnen. Ordningen om att mannen skapades först och kvinnan sedan som ett komplement för att föda hans söner har använts som ett viktigt argument både mot kvinnors högre utbildning, rösträtt och mot prästämbetets öppnande för kvinnor. Den finns också som en teologisk grund i apartheid och 30-talets nazistiska kyrka. Nu har skapelseteologin livats upp för att bli ett slagträ mot de homosexuella.
En god skapelseteologi handlar om en Gud som inte bara har skapat färdiga ordningar i det förflutna utan fortsätter att skapa i dag: omsorg, kärlek, liv trygghet, gemenskap, frihet. Ett utvidgat äktenskapsbegrepp skulle kunna vittna om den levande Gudens befriande nyskapelse.
 

Det verkliga problemet, som kyrkorna borde ta itu med är, att det finns alldeles för lite kärlek i världen i dag och alldeles för få människor som vill lova varandra livslång trohet. Det är en utmaning som heter duga.

Posted in Uncategorized | | 1 Comments